Stefan Ingves och övriga ledamöter i Riksbanksdirektionen sänker reporäntan från 4,25 till 3,75 procent. Och det kommer mer…

Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på realekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent. Finanskrisen påverkar nu Sverige tydligt, inte minst genom högre lånekostnader för företag och hushåll. Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd. Räntan behöver sänkas med ytterligare 0,50 procentenheter det närmaste halvåret. Samtidigt understryker Riksbanken att sänkt reporänta i krisens spår inte får samma effekt som tidigare.

Effekterna av den lägre reporäntan kommer troligtvis att bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor kopplats loss från sin normala relation till reporäntan. För att förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt vidtar Riksbanken löpande andra åtgärder. Dagens besked har föregåtts av en extrainsatt räntesänkning den 8 oktober om 0,50 procentenheter, från 4,75 till 4,25 procent.

Det var en koordinerad sänkning tillsammans med en rad centralbanker världen över som ett led i att få bukt med den globala kreditkrisen. Sänkningen den 8 oktober innebar också en omsvängning i Riksbankens räntepolitik. Så sent som i september höjde Riksbanken reporäntan och spådde sänkt ränta först framåt sommaren nästa år. Inflationstrycket, inflationsförväntningarna och en oväntat svag produktivitetstillväxt motiverar 4,75 procents ränta, hette det då. Det var före finanskrisen gick in i en ny kritisk fas.