En blogg om ekonomi och pengar

Stefan Ingves och övriga ledamöter i Riksbanksdirektionen sänker reporäntan från 4,25 till 3,75 procent. Och det kommer mer…

Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på realekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent. Finanskrisen påverkar nu Sverige tydligt, inte minst genom högre lånekostnader för företag och hushåll. Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd. Räntan behöver sänkas med ytterligare 0,50 procentenheter det närmaste halvåret. Samtidigt understryker Riksbanken att sänkt reporänta i krisens spår inte får samma effekt som tidigare.

Effekterna av den lägre reporäntan kommer troligtvis att bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor kopplats loss från sin normala relation till reporäntan. För att förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt vidtar Riksbanken löpande andra åtgärder. Dagens besked har föregåtts av en extrainsatt räntesänkning den 8 oktober om 0,50 procentenheter, från 4,75 till 4,25 procent.

Det var en koordinerad sänkning tillsammans med en rad centralbanker världen över som ett led i att få bukt med den globala kreditkrisen. Sänkningen den 8 oktober innebar också en omsvängning i Riksbankens räntepolitik. Så sent som i september höjde Riksbanken reporäntan och spådde sänkt ränta först framåt sommaren nästa år. Inflationstrycket, inflationsförväntningarna och en oväntat svag produktivitetstillväxt motiverar 4,75 procents ränta, hette det då. Det var före finanskrisen gick in i en ny kritisk fas.

Riksbanken sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 4,25 procent.

Riksbankens ledning beslutade i dag att sänka reporäntan. Sänkningen är en del i en gemensam aktion där ett antal centralbanker, däribland den Europeiska Centralbanken (ECB), har valt att sänka räntorna för att mildra finanskrisens effekter. Även ECB sänkte med en halv procentenhet till 3,75 procent.

Riksbanken skriver i ett pressmeddelande att den globala finansiella krisen fördjupar konjunkturnedgången med lägre inflationstryck som följd. De gör bedömningen att den ekonomiska tillväxten i Sverige har försvagats. Riksbankens prognoser för BNP och inflation kommer därför att omarbetas.

Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från den 15 oktober.

Råvarupriserna har börjat falla tillbaka, vilket också minskar inflationstrycket inte bara i Sverige utan också i omvärlden. Om den utvecklingen inte reverserar underlättar det för centralbankerna som får större utrymme att möta konjunkturavmattningen med penningpolitiska åtgärder.

Finanskrisen har visat sig bli mer djupgående, mer vittförgrenad och mer utdragen än vad man kanske först kunde förutse.
I den senaste fasen av krisen har oron på ett mer påtagligt sätt spillt över även på europeiska banker och myndigheterna i flera länder har fått gripa in.

Barbro Wickman-Parak, vice riksbankschef, säger att Riksbanken i sina prognoser försökt ta hänsyn till effekterna av den finansiella krisen, men hon konstaterar att det är svårt att veta i vilken mån alla effekterna som krisen hittills kan ha haft på den reala ekonomin har fångats in.

Dessutom kan vi inte veta hur finanskrisen utvecklas framöver och hur långvarig den blir.

Hon konstaterade samtidigt att flera länder, utöver USA, har drabbats av fallande bostadspriser. Någon sådan utveckling har inte drabbat Sverige även om det verkar ske en avkylning av bostadsmarknaden även här.

Barbro Wickman-Parak säger också att långkonjunkturer inte kan hoppas över, men finans- och penningpolitik kan bedrivas på ett sådant sätt att konsekvenserna för samhällsekonomin blir så små som möjligt.

Penningpolitikens verkningar är långsiktiga och det är därför viktigt att förtroendet för Riksbankens förmåga att stabilisera inflationen upprätthålls. Det hindrar inte att vi beaktar utvecklingen i den reala ekonomin när vi beslutar om räntan.

Avmattningen i konjunkturen har förmodligen en dämpande effekt på inflationen, men konjunkturcykler är inte tillräckligt regelbundna för att man ska kunna veta hur djup eller långvarig en nedgång kommer att bli. Sambandet mellan konjunktur och inflation är inte heller särskilt stabilt.

Aktörerna på finansmarknaden har fortfarande svårt att hitta finansiering. För att hjälpa banker och finansbolag, och i förlängningen också företag och hushåll träder nu Riksbanken in med en ny räddningsplan.

I en första auktion lånas 60 miljarder kronor ut skrev myndigheten i ett pressmeddelande tidigare idag.

Bakgrunden är bland annat att misstron på marknaden tvingar bankerna att sköta sin finansiering med hjälp av kortfristiga lån. Längre lån är svåra att få tag på, och mycket dyra. Det gör att krediter kostar mer, vilket bland annat drabbar hushåll med rörliga bolån.

Den internationella finansiella oron påverkar nu finansmarknaderna i Sverige, svenska banker och andra finansiella aktörer tydligt. Svenska banker har gott om kapital och låga kreditförluster men marknaderna för långfristiga krediter fungerar allt sämre anser riksbankschefen Stefan Ingves.

Fortsätter den här utvecklingen riskerar den att få negativa effekter på kreditförsörjningen för banker, företag och hushåll i Sverige. Riksbanken vidtar nu löpande åtgärder för att underlätta kreditförsörjningen. Åtgärderna bygger på att Riksbanken lånar ut 60 miljarder kronor med en löptid på tre månader. Utlåningen sker genom en auktion på måndag. En senare auktion kommer att hållas den 27 oktober säger Riksbanken som inte utesluter fler krisåtgärder. Skulle situationen förvärras har den svenska Riksbanken och andra myndigheter god beredskap att hantera problemen.

Riksbanken håller även en presskonferens om den nya nödåtgärden idag klockan 14:00.