Det börjar ordna upp sig på kreditmarknaden. Bankernas upplåningskostnader sjunker i små steg för varje dag som går vilket öppnar för lägre boräntor inom kort.

Den globala kreditoron har orsakat förhöjda kostnader för bankerna, som sett sig tvingade att i sin tur höja räntorna för bolånare och företag mer än vanligt. Flera signaler pekar dock på att oron nu dämpas, om än i små steg. Finansminister Anders Borg anklagade förra vecka bankerna för att inte sänka boräntorna tillräckligt snabbt efter alla stödåtgärder som lagts upp för att bota finanskrisen. Bankerna svarade att krisen ännu gör det ovanligt dyrt att låna in pengar som de kan låna ut. Men interbankräntan, räntan för lån bankerna sinsemellan, fortsatte att sjunka på måndagen.

För första gången sedan höstens bankfrossa slog till på allvar är skillnaden mellan interbankräntan (tre månaders Stibor) och Riksbankens reporänta strax under en procentenhet. På en fullt fungerande bankmarknad bör dock skillnaden komma ner till en halv procentenhet.

Även den så kallade bospreaden - ränteskillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer - minskar stadigt.
Storleken på bospreaden var som lägst omkring 0,2 procentenheter innan finansoron tog fart. Tidigare i höst var den som värst uppe på omkring 1,70 procentenheter. Det pressade bankerna hårt. Nu har spreaden makligt kommit ned till omkring 1,20 procentenheter.

Enligt Riksbanken är bankmarknaden mer normal igen när bospreaden kommit ned till 0,8. Krympande interbankräntor och spreadar betyder att bankernas kostnader tydligt minskar - och ger utrymme för ytterligare sänkta boräntor. Frågan är när bankmarknaden åter kan betraktas som fullt fungerande, då till exempel en sänkning från Riksbanken direkt kan väntas innebära en lika stor sänkning för bankernas boräntor.