Robothandeln har gjort börsen snabbare och mer känslig. Men robotarna verkar inte göra något olagligt med dagens regelverk. En granskning av robothandeln kan dock vara på sin plats både för att eventuellt förändra regelverket men också för att förstå den nya generationens börshandel och dess konsekvenser.

Debatten om robothandel har blivit intensiv i takt med börsoron tilltagit senaste månaden. Det finns 15-talet aktiva robothandlare i Sverige idag och många misstankar har vänts mot dem.

Robothandlarna agerar precis som de gamla mäklarborden. Men smalare priser gör att priserna varierar mer. Det gör att robotar får en fördel. De är ju betydligt snabbare än övriga. Dessutom kan robotarna samla på sig data från hela världen, vilket gör deras egen handel mer tålig, men gör att vi som inte har samma faktakoll, tycker att kurserna ser mer fladdriga ut. Men fladdret i sig är inte olagligt, utan en konsekevens av smalare kursfönster där mer information trycks in, menar robothandlarna.

Att det skulle finnas kursmanipulation med i bilden förnekar robothandlarna bestämt. Tvärt om menar de att de sekund för sekund bevakar varandra. Ser de minsta tveksamhet så ringer de direkt börsens övervakning och tipsar. Det händer några gånger per år. Därigenom finns en stark intern kontroll mellan robothandlarna. Antagligen är robothandlarna bättre på att kontrollera varandra än vad myndigheter både hinner med och har kompetens att analysera. Ska myndigheterna komma ikapp ska de nog anställa någon från en robothandlare.

Att robothandlare skulle tjäna mycket pengar säger robotmäklarna själva är en myt. En vanlig robothandlare har en marginal på 0,1 promille. Av tusen kronor den omsatt tjänar den en krona. Flera av robothandlarna kan omsätta miljarder varje dag, men tjänar ändå bara några 3-7 miljoner varje år. Litar vi på dessa siffror så är det idag ingen jätteförtjänst att vara robothandlare. Å andra sidan är det inte heller dyrt att starta en robot. Det behövs en snabb dator, för ca 100 000 kronor. Datorplatsen bredvid börsens maskiner kostar 30 000 kronor per månad. Att bygga och testa en väl fungerande robot tar 4-6 mannår. Nej, pengarna verkar inte vara tröskeln för de flesta, utan just kunskapen. Många har varit börshandlare eller analytiker under lång tid med mycket erfarenhet av börshandel.

Robotarna är vanligtvis inställda på att följa flera mönster parallellt. De analyserar löpande och handlar löpande. Men samlar sällan på sig aktier. Utan strävar hela tiden efter att ha så lite lager som möjligt. Många handlar på skillnaden i A- och B-aktier, några handlar utifrån utländska börser, valutrörelser mm. Att de handlar utifrån en större datamängd än en människa förmår bearbeta har skapat en mer känslig börs än tidigare.

Men robotarna själva har ingen avsikt att styra börsens riktning, utan vill vara neutrala påpekar de. De vinner bara fördelar på att vara snabbast på att utvärdera och handla på så mycket fakta som möjligt. Eftersom robotarna snabbare kan hämta hem information om handel i andra länder, så är vår börs idag närmare ihopkopplad med exempelvis tyska börsen (Dax) än någonsin tidigare. Även handel i USA, Tokyo eller Helsingfors och London, påverkar idag mer direkt än någonsin tidigare. För robotarna lyssnar av handeln i andra länder för att göra en bedömning av hur de ska ställa priserna i Sverige.

Sedan kanske också robotarna indirekt skapar nya psykologiska reaktioner från oss människor – privatpersoner och branschhandlare. Vi blir stressade av slagen och fladdret. Det gör att vi handlar på ett sätt som vi annars inte skulle. Men det är egentligen kanske inte robotarna fel, utan vi måste bara lära oss att tolka den nya snabba och mer slagiga börsen bättre.

Så fort privatpersoner och andra börsaktörer vant sig vid robotarnas ryckvisa handel, så ska robotarna i sig inte längre ha någon som helst inverkan på handeln. Så väntar sig robothandlarna att utvecklingen. Under tiden tycker jag att de måste granskas noga. För de är något nytt, som vi behöver lära känna, mycket bättre.