En blogg om ekonomi och pengar

Nu när vi börjar vänja oss vid att vi går mot sämre tider och att allt fler företag tvingas varsla folk nu är det till och med så illa att Anders Bork gått ut och varnat för att vi kan vara på väg in i en recession eller att vi i värsta fall bara ökar vår BNP med 0.1% under 2009. Detta påverkar självklart vår ekonomi och framförallt kan det slå hårt på dig som har eller är i behov av att låna pengar då bankerna måste höja räntan för att kunna klara av krisen. Detta gör att folk som har stora bolån och liknande kan få väldigt höga levandekostnader och kanske behöver en extra ekonomisk injektion. På kort sikt kan lösningen vara att använda sig av ett smslån, här är räntan alltid den samma och du riskerar inte att kostnaderna oväntat springer iväg utom din kontroll. Med ett mobillån så har du pengarna på kontot direkt och kan använd dem för att klara oförutsedda utgifter eller något annat som du inte hade råd med när räntan på dina vanliga lån springer iväg.

Det börjar ordna upp sig på kreditmarknaden. Bankernas upplåningskostnader sjunker i små steg för varje dag som går vilket öppnar för lägre boräntor inom kort.

Den globala kreditoron har orsakat förhöjda kostnader för bankerna, som sett sig tvingade att i sin tur höja räntorna för bolånare och företag mer än vanligt. Flera signaler pekar dock på att oron nu dämpas, om än i små steg. Finansminister Anders Borg anklagade förra vecka bankerna för att inte sänka boräntorna tillräckligt snabbt efter alla stödåtgärder som lagts upp för att bota finanskrisen. Bankerna svarade att krisen ännu gör det ovanligt dyrt att låna in pengar som de kan låna ut. Men interbankräntan, räntan för lån bankerna sinsemellan, fortsatte att sjunka på måndagen.

För första gången sedan höstens bankfrossa slog till på allvar är skillnaden mellan interbankräntan (tre månaders Stibor) och Riksbankens reporänta strax under en procentenhet. På en fullt fungerande bankmarknad bör dock skillnaden komma ner till en halv procentenhet.

Även den så kallade bospreaden - ränteskillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer - minskar stadigt.
Storleken på bospreaden var som lägst omkring 0,2 procentenheter innan finansoron tog fart. Tidigare i höst var den som värst uppe på omkring 1,70 procentenheter. Det pressade bankerna hårt. Nu har spreaden makligt kommit ned till omkring 1,20 procentenheter.

Enligt Riksbanken är bankmarknaden mer normal igen när bospreaden kommit ned till 0,8. Krympande interbankräntor och spreadar betyder att bankernas kostnader tydligt minskar - och ger utrymme för ytterligare sänkta boräntor. Frågan är när bankmarknaden åter kan betraktas som fullt fungerande, då till exempel en sänkning från Riksbanken direkt kan väntas innebära en lika stor sänkning för bankernas boräntor.

Regeringen kommer troligtvis inte att avskaffa värnskatten nästa mandatperiod. Finansminister Anders Borg anser att det till exempel är viktigare att satsa på skola och vård, uppger SR Ekot.

Värnskatten är en extra skatt som staten tar ut på den del av inkomsten som ligger strax över 42.000 kronor i månaden.

Alliansen har tidigare lovat att plocka bort skatten, men ännu har ingenting skett. Detta har kritiserat både av politiker från allianspartierna och av näringslivet.

Men värnskatten kommer att bli kvar även nästa mandatperiod, tror finansminister Anders Borg. Det finns helt enkelt för lite pengar och andra reformer ligger före i kön.

- I min föreställningsvärld ligger det en bra bit in i framtiden. Jag skulle önska att vi skulle kunna göra det nästa mandatperiod, men jag skulle inte skriva ned det på en lista med löften, säger Anders Borg, till Ekot.

– Det som kommer först i vår prioriteringslista är att klara jobben. Därmed är jobb-skatteavdraget väldigt högt upp. Sedan vill vi klara bra kunskap i skolan, god tillgänglighet i vården.

Samtidigt är finansministern noga med att inte lova några stora skattesänkningar.

- Jag skulle nog tro att skattesänkningarna under nästa mandatperiod inledningsvis blir av en mindre omfattning. Förra gången gjorde vi omfattande åtgärder för att minska offentliga utgifter i framförallt sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

- Vår bedömning är att det inte är möjligt eller lämpligt att göra sådana neddragningar av tryggheten nu, säger Anders Borg.