En blogg om ekonomi och pengar

Den senaste tidens ekonomiska oroligheter har slagit hårt mot många företag och varje dag så möts vi av nya oroväckande besked. Företag som åker rutchekana på börsen eller stora fabriker som tvingas varsla sina anställda. Lågkonjukturen är på väg emot oss med en rasande fart och det verkar inte finnas något som vi kan göra för att stoppa den. Men detta innebär inte att man som företag bara kan lägga ner sin verksamhet och gå under utan man måste jobba vidare och söka nya lösningar på problemen som dyker upp.

 En viktig del i att hålla sitt företag flytande under en lågkonjutur är att man har koll på sin ekonomi och det bästa sättet att göra detta är genom att använda sig av ett ekonomisystem för att sköta sin bokföring och fakturering. Fortnox erbjuder ett internetbaserat crm där du har möjlighet att koppla ihop ditt bokföringsprogram och faktureringsprogram med ditt säljstöd för att få full kontroll på dina finanser. Dessutom kan du komma åt systemet online från vilken dator som helst vilket underlättar för dig som är ute och reser mycket eller ibland behöver jobba hemifrån tex.

Stefan Ingves och övriga ledamöter i Riksbanksdirektionen sänker reporäntan från 4,25 till 3,75 procent. Och det kommer mer…

Under det närmaste halvåret bedöms reporäntan behöva sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter. Räntesänkningarna syftar till att mildra effekterna på realekonomin av den finansiella krisen och samtidigt klara inflationsmålet på 2 procent. Finanskrisen påverkar nu Sverige tydligt, inte minst genom högre lånekostnader för företag och hushåll. Bedömningen är att den finansiella krisen fördjupar den pågående konjunkturnedgången med en svagare arbetsmarknad och en lägre inflation som följd. Räntan behöver sänkas med ytterligare 0,50 procentenheter det närmaste halvåret. Samtidigt understryker Riksbanken att sänkt reporänta i krisens spår inte får samma effekt som tidigare.

Effekterna av den lägre reporäntan kommer troligtvis att bli mindre än vanligt. Skälet är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor kopplats loss från sin normala relation till reporäntan. För att förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt vidtar Riksbanken löpande andra åtgärder. Dagens besked har föregåtts av en extrainsatt räntesänkning den 8 oktober om 0,50 procentenheter, från 4,75 till 4,25 procent.

Det var en koordinerad sänkning tillsammans med en rad centralbanker världen över som ett led i att få bukt med den globala kreditkrisen. Sänkningen den 8 oktober innebar också en omsvängning i Riksbankens räntepolitik. Så sent som i september höjde Riksbanken reporäntan och spådde sänkt ränta först framåt sommaren nästa år. Inflationstrycket, inflationsförväntningarna och en oväntat svag produktivitetstillväxt motiverar 4,75 procents ränta, hette det då. Det var före finanskrisen gick in i en ny kritisk fas.

Riksbanken sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 4,25 procent.

Riksbankens ledning beslutade i dag att sänka reporäntan. Sänkningen är en del i en gemensam aktion där ett antal centralbanker, däribland den Europeiska Centralbanken (ECB), har valt att sänka räntorna för att mildra finanskrisens effekter. Även ECB sänkte med en halv procentenhet till 3,75 procent.

Riksbanken skriver i ett pressmeddelande att den globala finansiella krisen fördjupar konjunkturnedgången med lägre inflationstryck som följd. De gör bedömningen att den ekonomiska tillväxten i Sverige har försvagats. Riksbankens prognoser för BNP och inflation kommer därför att omarbetas.

Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från den 15 oktober.

Priset på guld har stigit till 6.296 kronor per uns, en måttenhet som motsvarar ungefär 31 gram. Det är all-time-high. Guldet har aldrig varit så dyrt. Uppgången bara i år är på 17 procent.

Intresset för guld brukar öka när det är oroligt på andra marknader. Bakgrunden är att guld betraktas som en säker placering, och länge varit ett populärt investeringsobjekt och just nu är det politisk och finansiell oro som gynnar guldet.

Tidigare sålde gruvbolag sina råvaror på termin, för att jämna ut sina intäkter. Att sälja råvaror på termin innebär att man gör upp om priset i förväg. På så sätt ville gruvbolagen försäkra sig mot prissvängningar, och garantera jämna intäkter. Många av bolagen har dock bytt taktik, och köper nu tillbaka sina terminskontrakt, för att få sälja sina råvaror till gällande marknadspriser. Det påverkar priset uppåt.

Guldet har varit i en uppåtgående trend sedan den 11 september 2001. Men det verkliga rallyt började under 2005, då många råvarupriser sköt i höjden. Mest fart brukar guldet dock få när andra marknader backar.

Guldet handlas på samma sätt som en valuta, och priset är enhetligt över hela världen. Den som inte vill handla guld direkt eller via terminer, kan köpa börshandlade fonder som följer guldpriset. Några svenska fonder finns dock inte, däremot finns flera sådana på börser i USA.

Det är väldigt enkelt, och ger ett skydd mot kursfall i till exempel aktier. Om man har lite guld i en portfölj med aktier tar det udden av de värsta nedgångarna.

Råvarupriserna har börjat falla tillbaka, vilket också minskar inflationstrycket inte bara i Sverige utan också i omvärlden. Om den utvecklingen inte reverserar underlättar det för centralbankerna som får större utrymme att möta konjunkturavmattningen med penningpolitiska åtgärder.

Finanskrisen har visat sig bli mer djupgående, mer vittförgrenad och mer utdragen än vad man kanske först kunde förutse.
I den senaste fasen av krisen har oron på ett mer påtagligt sätt spillt över även på europeiska banker och myndigheterna i flera länder har fått gripa in.

Barbro Wickman-Parak, vice riksbankschef, säger att Riksbanken i sina prognoser försökt ta hänsyn till effekterna av den finansiella krisen, men hon konstaterar att det är svårt att veta i vilken mån alla effekterna som krisen hittills kan ha haft på den reala ekonomin har fångats in.

Dessutom kan vi inte veta hur finanskrisen utvecklas framöver och hur långvarig den blir.

Hon konstaterade samtidigt att flera länder, utöver USA, har drabbats av fallande bostadspriser. Någon sådan utveckling har inte drabbat Sverige även om det verkar ske en avkylning av bostadsmarknaden även här.

Barbro Wickman-Parak säger också att långkonjunkturer inte kan hoppas över, men finans- och penningpolitik kan bedrivas på ett sådant sätt att konsekvenserna för samhällsekonomin blir så små som möjligt.

Penningpolitikens verkningar är långsiktiga och det är därför viktigt att förtroendet för Riksbankens förmåga att stabilisera inflationen upprätthålls. Det hindrar inte att vi beaktar utvecklingen i den reala ekonomin när vi beslutar om räntan.

Avmattningen i konjunkturen har förmodligen en dämpande effekt på inflationen, men konjunkturcykler är inte tillräckligt regelbundna för att man ska kunna veta hur djup eller långvarig en nedgång kommer att bli. Sambandet mellan konjunktur och inflation är inte heller särskilt stabilt.

Vi har enats om att inga finansinstitutioner av vikt för systemet ska tillåtas kollapsa, sade Jean-Claude Juncker, ordförande i eurogruppen, på en presskonferens när måndagens möte i Luxemburg med finansministrarna från de 15 euroländerna var över.

Vi kommer alla att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet, sade Jean-Claude Juncker.

På tisdagen ansluter unionens övriga finansministrar, bland dem Anders Borg. Då kommer EU:s finansministrar att diskutera det nederländska förslaget om att varje land ska öronmärka 3 procent av BNP till en fond för att rädda banker.

ECB-chefen Jean-Claude Trichet tillade att centralbanken kommer att fortsätta tillföra finanssystemet pengar “så länge det krävs”.
Han sa också att de europeiska länderna har alla nödvändiga verktyg för att hantera finanskrisen. Krisen förvärras av att finansmarknaden överskattar riskerna.

Vi har hanterat alla de problemen som har funnits. Vi har agerat snabbt - vi på ECB med att tillföra likviditet och regeringar med att rädda banker som Fortis, Northern Rock och Dexia, sade Jean-Claude Trichet.

För några år sedan varnade ECB och andra institutioner att finansmarknaden underskattade och underprissatte risker.
Nu har pendeln svängt för mycket åt andra hållet. Nu kan det vara så att marknden överskattar riskerna, vilket gör det svårt för penningmarknaden att fungera.

I år kommer e-handel i Sverige för första gången omsätta mer än 20 miljarder kronor. Och e-handelsföretagen tror trots svagare konjunktur på ökad försäljning framöver.

Försäljningen över internet ökade med 21 procent under andra kvartalet i år. Det visar en undersökning som Svensk Handel har genomfört med hjälp av Handelns Utredningsinstitut. Totalt har 1.500 svenska e-handelsföretag och 2.500 nordiska konsumenter deltagit i undersökningen och resultatet pekar på att det finns utrymme för företagen att öka sin försäljning på nätet.

Om prognosen för 2008 visar sig stämma kommer näthandeln omsätta drygt 20 miljarder kronor och då utgöra cirka fyra procent av den totala detaljhandeln. Enligt Svensk Handel borde den andelen öka framöver i och med att allt fler aktörer världen över blir uppkopplade, vilket gör det enklare för företagen att sälja och marknadsföra sig utomlands via en webbshop. Fyra av tio företag i undersökningen tror att deras försäljning till utlandet kommer att öka

Än så länge är det sällanköpsvarorna som dominerar helt på nätet. Dagligvaruhandeln utgör i dag bara en procent av e-handeln och även där menar Svensk Handel att det finns potential för företagen att växa.

Trots att internet genom några få musklick öppnar den globala marknaden så visar undersökningen att svenska konsumenter helst agerar lokalt. De handlar gärna på inhemska sajter och i viss mån från grannländerna. Svenskarnas e-handel från utlandet uppgår bara till cirka fem procent av den totala näthandeln. En anledning till det är att svenska konsumenter känner osäkerhet kring betalningslösningar samt vilka regler som gäller vid köp från utlandet.

Nedgången i bilbranschen slår mot många olika typer av företag, från bilstereotillverkare till bilklädselföretag. Under september försvann fler än 18.000 jobb i företag med anknytning till den amerikanska bilindustrin.

Dessutom meddelades att tolv produktionsanläggningar ska läggas ned, däribland flera som ägs av Lear.

Enligt Detroit News jobbar drygt 670.000 personer i underleverantörsledet till bilindustrin i USA. Som en jämförelse jobbar omkring 190.000 personer med själva biltillverkningen.

Nedgången i USA kommer dock inte som en total överraskning. Branschen har varit hårt pressad en längre tid och sedan 1999 har 20 av de 150 största underleverantörerna till bilindustrin lagt ned verksamheten.

Problemen för de tre stora jättarna i Detroit, General Motors, Ford och Chrysler har drabbat delstaten Michigan särskilt hårt. På sju år har omkring 100.000 jobb försvunnit.

För att mota de senaste månadernas försäljningsras lockar flera tillverkare nu med räntefria lån och rabatter. Och det gäller inte bara amerikanska bilar, även Toyota och Volkswagen erbjuder lågränte- eller nollräntelån på flera bilmodeller.

Drygt 70 procent av svenskarna vet inte hur stor ersättning de skulle få vid långtidssjukskrivning. Det visar en undersökning från Länsförsäkringar.

Strax under 10.000 personer mellan 16 och 69 år har intervjuats i undersökningen. Och resultatet visar att en stor majoritet inte känner till vilken ersättning de är berättigade till om de skulle bli sjuka under en längre tid.

– Trots ökade satsningar mot ohälsa på många arbetsplatser drabbas många varje år av fysisk eller psykisk sjukdom och måste vara borta från jobbet. Då är det viktigt att känna till vilka rättigheter och skyldigheter man har, säger Thomas Abrahamsson, chef för affärsområde hälsa på Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Det finns också tydliga skillnader mellan hur väl insatta olika grupper är. Höginkomsttagare säger sig känna till ersättningsnivåerna i större utsträckning än vad personer med lägre inkomst uppger. Det är även överlag fler män än kvinnor som svarar att de helt eller delvis känner till vilken ersättning de får.

Det klassiska Big Mac-indexet har fått sin årliga uppdatering. Och den svenska burgaren visar sig ha blivit ännu dyrare internationellt sett. I USA kostar en Big Mac 3,22 dollar. Med den dollarkurs som användes i undersökningen motsvarar det 19:20 svenska kronor. Men en Big Mac på en svensk McDonalds kostar 38 kronor, alltså nästan 19 kronor mer.

Undersökningen visar att det är i väst som de mest övervärderade valutorna, eller dyraste hamburgarna, finns. I vårt västra grannland finns världens dyraste valuta, den norska kronan, som är värd 121 procent av sitt rimliga värde. Euron är övervärderad med 50 procent och även schweizerfrancen och den isländska kronan, förra årets dyraste valuta, ligger i topp.

I Asien får du fler hamburgare för dina amerikanska pengar. Många av de asiatiska valutorna är kraftigt undervärderade. Jämförelser mellan så pass skilda ekonomier som de europeiska och de asiatiska är dock svåra att göra med hjälp av Big Mac-indexet, enligt The Economist.

Även om det humoristiska indexet har klara brister, har undersökningarna, som genomförts sedan 1986, uppskattats för att vara användbart och samtidigt enkelt. Det har även fått efterapare, som Ipod- och Starbucks-index.